9.2 Helena Sandström
Titel: Andetagen 1, Andetagen 2 Halssmycken: zink och textil
I min tidskapsel förvarar jag andetagen,
från en tid när allt handlade om andningssvårigheter,
lungkapacitet, syrgas, intubering, respiratorer…
Minnet från när jag satt bredvid pappa på sjukhuset. Först bara lyssnande på syrgasens lugna väsande och bubblande. Sen när det blev svårare – hur jag själv tog i med hela kroppen för varje andetag, försökte hjälpa till. Sympatiandades övertydliga andetag.
När rosslet kom, paniken över att maktlös sitta bredvid när någon långsamt kvävs.
Och sen, när andetagen ändrade karaktär av morfinet, och blev till staccato,
in-in-in-uuut, in-in-in-uuut…
…för att plötsligt bara ta slut…
Andetagen.
Det är allt vi har.
Foto: Filip Palmén